grizzlybus

Hittade det här inlägget i min förra hundblogg, så jag tänkte att jag skulle publisera den här med. Tycker iaf att man måste ge sig själv en tankeställare ibland.. Eller va tycker ni när vi har läst detta?


Något jag har börjat funderat på de senaste dygnen är hur det kommer sej att så många i hundvärlden använder klickerträning, eller iaf positiv förstäkning på sin hundar, men kan vara otroligt dåliga på att ha samma inställning mot andra människor.

Klickerträning handlar för mej om att belöna det som är rätt och ignorera det som dom gör fel. Ska jag t ex lära min hund att sitta fint så ignorera jag om hunden ställer sej upp eller går upp på bakbenen, man går ju inte in och korrigera hunden där. När hunden gör rätt får den en super belöning!
För dom flesta så är detta självklart, det finns liksom inte så mycket att prata om...

Men det jag inte förstår är varför vi inte kan köra samma princip på oss människor! Varför kan vi inte ignorara små fel som man gör och sen få uppmärksamhet för det vi gör rätt?
Ett bra vardagsexempel är skolan. När och vilka får uppmärksamhet? Jo, det är när man gör fel. Om man pratar alldeles för mycket, struntar i läxor, kommer försent eller tom struntar i att gå på lektionerna, tro mej jag har erfarenhet Många av dessa njuter tom av den uppmärksamhet dom får, spelar ingen roll om den är negativ eller inte, dom vill synas. Men dom här personerna som sköter sitt skolarbete och som inte stör, jag lovar er att det är inte alls lika ofta som dom får någon uppmärksamhet. 
 Kan vi inte bara vända på det? När de är en person som aldrig lämnar in sitt arbete i tid en dag gör det, det är då den ska då uppmärksamhet, när det är någon som är aktiv på lektioen ska du som lärare belöna det! Kommer en person in till klassrummet försent, ignorera det! Jag lovar det blir mycket jobbigare för den personen. Om någon som aldrig kommer i tid gör det, det är då hela klassen ska resa sej och ge applåder! Förstår ni principen?

Lika tycker jag att kan kan tänka på tävling.
För mej finns det inte något värre än att få kommentaren "det var väl inte så farligt" efter att man har gått ut från planen efter ett jätte dåligt program eller lopp. Det är så otroligt ofta man får kommentarer när det går dåligt, mycket oftare än när det går bra.
Jag vill inte höra att det var bra när jag vet att det inte gick som det brukar! Ofta vet man hur en person brukar prestera, då behöver man inte säga att det var super bra när man vet att det inte var det. För mej är detta negativ beröm, något ifall inte jag vill ha! Det är nästan exakt samma sak som om någon skulle säga "fy vilket dåligt program ni gjorde!"

Kan vi inte istället börja belöna varandra på ett vettigt sätt? 
"Det kanske inte gick bra i början, men jag tyckte att du jobbade på jätte bra med henne" 
"Ni är så otroligt fina tillsammans, även fast det inte gick som det brukar"
"Ni har sånt otroligt samarbete på planen"
"Ni är gryma, det vet jag. Och ni kommer lyckas så bra"
"Tänk på att hon är ung, ni har framtiden framför er"
 

Hur svårt kan det vara? Belöna små saker istället för en helhet som inte är bra! Så gör vi ju oftast med hundar, inte börjar vi att köra ett långt fotgående och belöna det, som då bara är halvbra. Nej, vi går ett steg som är super bra, sen belöning. Det kör vi om och om igen. Då kan vi väl göra likadant med varandra?
Självklart ska man ge tips på hur man kan förbättra sej. Men då lägger man upp det på ett positivt sätt!
"Programet var jätte bra, men tänk på att titta upp på publiken"
För varje tips man ger ska man även ge något positivt!

Men något som nästan skrämer mej ännu mer är hur vi människor kan vara så självupptagna/avensjuka/låsta eller vad det nu är att vi inte har förmågan att gå fram och ge en super belöning till konkuranten/erna som kanske tom vann över dej?
Då går det jätte bra att vara tyst och bara kolla på den/dom personerna med en avensjuken blick. LÄGG AV MED DET! Ge super belöning till dom, du kommer göra dom personerna på hur bra humör som helst. Men gör man inte det så kommer självförtroendet sjunka på dom som det gick bra för, det vill vi INTE! Nästa gång kan det vara dej som det går super bra för och då kommer du att vilja att du får super belöningar. Men du kan ju inte förvänta dej att du ska få ngt om du inte ger något tillbaka!

Självklart så finns det undantag, jag skulle t ex aldrig acceptera att min hund sprang fram till andra hundar eller göra utfall osv, det handlar om varddagslydnad och där är jag redo att ställa högre krav och ta tag i hårdhandskarna ifall det skulle behövas! Och självklart så finns det undantag för oss människor, vi ska ju inte acceptera kränkningar, mord osv. Men det är undantag, inget som man sysslar med dagligen!

Detta tror jag är något som vi alla måste jobba på och då pratar jag självklart även för mej själv! Kan vi inte alla komma överrens om att till nästa tävling gå fram och ge super belöning till minst tre personer man inte brukar prata med?
Och då ska det vara rätt belöning! Gör dom en jätte prestation och vinner över dej, gå fram med super belöningen och tala om hur duktig den var! Gick det inte jätte bra, då går du och belöna ngn små del som var bra. Dom kanske diskade sej eller hunden sprang av banan, men då kanske slalomet var klockrent eller att dom hade superfint backande innan!

Ge rätt belöning vi rätt tidpunkt, det är det som det handlar om, både för hundar och människor!